Raphael Mabo : Att älska sig själv är hälsa

Av och till ser jag i massmedia kritik mot att älska sig själv. Kritiken brukar handla om att den som älskar sig själv är odräglig mot andra människor och lever man ett destruktivt liv så gör man inget åt det om man älskar sig själv. Senast läste jag detta i gårdagens Metro i Örebro. Den massmediala bilden är att i Sverige är det fult och fel att älska sig själv.

Min upplevelse, det är att när vi älskar oss själva så tar vi hand om oss. Vi tar hand om vår kropp, vi tar hand om vårt sinne och vi sätter gränser som vi behöver sätta för att må så bra som möjligt. Att utveckla sig själv, sin personlighet och sin hälsa, är en kärlekshandling för sig själv. 

Krönikören i Metro menar att om man älskar sig själv så fortsätter man att vara exempelvis överviktig och stressad. Min upplevelse och åsikt är det motsatta, att man har en destruktiv livsstil därför att man inte älskar sig själv och så länge som man inte älskar sig själv så fortsätter man med sin destruktiva livsstil. Det kan exempelvis handla om att man har hindrande eller begränsande tankemönster från sin egen uppväxt och händelser tidigare i livet, en begränsande prägling i det undermedvetna från händelser och miljöer, attityder och situationer, som hänt tidigare i livet. 

När man börjar älska sig själv så börjar man att ta hand om sig själv, för man ser sitt eget värde – man ser värdet i sin kropp, sitt sinne, sin personlighet och man ser att man har rätt att må så bra som möjligt och leva ett så bra liv som möjligt. Då gör man de förändringar som behövs för att åstadkomma detta.

Hur ska jag kunna acceptera andra människor som de är, om jag inte klarar av att acceptera mig själv? Hur ska jag kunna älska andra människor om jag inte klarar av att älska mig själv? Hur ska jag kunna ge andra människor kärlek och uppskattning om jag inte klarar av att ge det till mig själv? Hur ska jag kunna vara hjälpsam och stöttande för andra om jag inte klarar av att vara hjälpsam och stöttande för mig?

När jag älskar mig själv och mitt liv, så har jag mer kärlek och stöd att ge till andra människor. 

I vår kultur försöker många kompensera bristande självkänsla med konsumtion. Jag köper produkt x så får jag mer livsglädje. Ju mer jag konsumerar, desto lyckligare ska jag bli. Det är den konsumtionskultur som masmedia försöker underhålla. 

Min upplevelse är att försöker man fylla en inre tomhet med konsumtion, så identifierar man sig allt mer i det yttre fysiska och man kommer längre och längre bort från sig själv, sin innersta kärna och själ. När vi når själen inuti, vår gnista av det gudomliga och vår egen essens och livskraft, så når vi också kärleken i oss själva och denna kärlek och gudomliga livskraft kan fylla hela oss, och detta hjälper oss till inre frid. 

Jag hälsar det heliga i dig!
Raphael
Zen-coach och inspiratör

Annonser

Raphael Mabo : Min första meditation

Mitt första minne av meditation och varande, det var när jag satt på bryggan på landet. Det var augusti och sista veckan innan skolterminen började. Jag var nog tio år. Vinden lekte med mitt hår. Vattnet rörde sig långsamt i viken. Löv rörde sig lätt. Fåglar sjöng.

I mig en stillhet och klarhet. Närvaro. Ett. Inga tankar, bara upplevelse. En känsla av att vara totalt levande och i kontakt med allt omkring. 

Jag minns inte hur länge jag satt där, det kan ha varit en halvtimme. Kanske mer. Det var en så otroligt häftig upplevelse, att jag upprepade den nästa år igen och igen. 

Jag gjorde meditationer utomhus, med vinden. Vinden blev min vän. Det var som att vinden bar iväg mina tankar och lättade mitt sinne. Gjorde mig levande.

Fortfarande är det en upplevelse för mig att sitta i naturen, känna solen och vinden, eller lätt sommarregn. Och jag känner mig så levande, så verklig, så sann, så ett… Här för en stund upphör illusionen och jag vaknar till livet, i enhet.

Jag hälsar det heliga i dig!
Raphael Mabo
Zen-coach, inspiratör och lärare i meditation
http://www.soulsense.se

Raphael Mabo : Intuitionens röst

Vi människor har en naturlig intuition, en förmåga att känna in / lyssna in / betrakta inåt, och genom detta få fram information. Intuitionen är vår kompass, avkännare och guide i den fysiska världen. 

I den kultur som vi har nu så har vi byggt upp ett samhälle där många har försvagat kontakten med sin inre intuition. Vi har en kultur där ett svar som ”för jag känner så” eller ”min magkänsla säger mig att” inte duger som förklaring för det kallas irrationellt. Vi har en kultur där vi ska följa tankarnas analyser och allra helst analyser från maskiner.

Jag säger – det är dags nu att höja intuitionens status i vårt samhälle. Varför ska vi människor fortsätta med att förneka en naturlig funktion, ett inbyggt verktyg, i våra kroppar och sinne? 

Det är dags att även vi män vågar plocka fram intuitionen. Det är ju populärt att påstå att kvinnor är intuitiva och därför irrationella, medan män har skarpa rationella hjärnor och därmed ingen intuition.

Jag är man och för mig är det mer rationellt att lyssna på min intuition än mina tankars analyserande av situationer och möjligheter, för mina tankar är berättelser och hjärnan har en tendens att fabulera fritt när information saknas. Intuitionen, däremot, är ett känsligt och skarpt sprö som tar in och förmedlar ”vibbar” av allt som vi tänker, känner, gör och håller på att göra. 

Det är naturligt för oss att följa vår intuition, för vi föddes så. Men, intuition är inget som vi får utveckla i skolan som kräver av oss att lägga intuitionen åt sidan och tänka rationellt och mekaniskt.

Därför behöver vi lära oss att hantera vår intuition igen, vi behöver lära oss att lyssna på vår intuition, att väcka den till liv. Att stanna upp i vardagen, andas och lyssna inåt, se inåt, observera och betrakta våra känslor. Vad händer inuti nu?

För gärna bok om detta, notera och se din utveckling med din intuition. Du kommer lära dig känna din intuition som vägleder dig. Börja med korta stunder att stanna upp, titta inåt, lyssna inåt. Lär känna ditt inre, lär känna dig själv och därmed intuitionens röst och hur du kan kommunicera med din egen intuition.

Jag hälsar det heliga i dig!
Raphael Mabo
Zen-coach och inspiratör
http://www.soulsense.se

Raphael Mabo : Ditt innersta ljus

I det innersta i din själ så finns ett ljus och detta är din essens. Detta ljus kan uttryckas som harmoni, balans, glädje, livskraft, kärlek och fullständig tillfredsställelse. Detta ljus är oändligt och evigt. Detta är ditt inre varande som erbjuder vila och pånyttfödelse.

Ovanpå detta så har du din personlighet. Din samlade resurs av erfarenheter, upplevelser, gåvor och talanger, som responderar på den fysiska världen.

Du är utskickad i den fysiska världen för att möta och vara din inre essens. Detta kan tyckas vara en paradox, men eftersom din inre essens är fullkomlig och oändlig så skulle du inte veta om denna fullkomlighet och oändlighet om du inte hade erfarit brist och ändlighet. 

När fullkomligheten är det enda som finns, så vet vi inte om den därför att vi saknar en referens. Jag säger så här – ditt fysiska liv är för att utveckla och höja din uppskattning och kontakt med din inre essens.

Därför är ditt fysiska liv en gåva, även när gåvan upplevs som smärtsam. 

Jag hälsar det heliga i dig
Raphael Mabo
Zen-coach och inspiratör

Raphael Mabo: Mellan dröm och verklighet

Inatt jag drömde, och i natt var det verkligen roligt. Ja, jag ler faktiskt när jag tänker tillbaks på min natt. Sedan en tid tillbaka så läser jag böcker av Caiseal Mór, en australienfödd författare, musiker och shaman. I boken ”What is magic?” skriver han om drömvärlden och den fysiska världen, om det undermedvetna och det medvetna. Han är speciell för han är autistisk och han upplever både drömmen och den fysiska verkligheten lika verkliga. 

Natten som var hade jag en dröm om detta tema. Jag stod i ett rum och funderade på detta med dröm och verklighet. Jag var medveten om att jag var i en dröm, och som för att testa drömmen så smällde jag handen i bordet som stod där. Och vet ni vad, det gjorde faktiskt ont! Så strök jag med handen utmed bordet och kände hela den fysiska upplevelsen av bordet. Jag stampade med foten i golvet och det kändes precis som i den fysiska verkligheten. Ja, i min dröm så var det jag hade omkring mig lika verkligt och påtaglit som i verkligheten och då tänkte jag, ja men det är ju ingen skillnad då mellan dröm och verklighet, för drömvärlden är också en verklighet – om än på ett annat sätt.

När jag vaknade så funderade jag på skillnaderna. När jag vaknar från drömmen, så vaknar jag från samma ställe som där jag gick och lade mig. Det finns en kontinuitet i den fysiska verkligheten. När jag återvänder till drömlandet så är det på ett annat ställe än tidigare besök, det saknas alltså kontinuitet.

I drömlandet går det snabbt och enkelt att manifestera och jag kan göra vad jag vill. I den fysiska verkligheten är det trögare.

En annan skillnad är att när jag tänker tillbaks på min dröm, så är det som att den skedde för länge sen – jag har inte detaljerna lika klart och tydligt i mitt minne som det jag upplevde i det fysiska livet för exempelvis en dag sen. Utan min dröm kommer jag ihåg mer som en händelse i det fysiska som skedde för flera år sedan.

Drömvärlden är en magisk plats där vi har tillgång till alla våra resurser. Vi är i en föreställningsvärld producerad av vårt undermedvetna där vi kan gå omkring och vara lika medvetna som i vårt dagsmedvetna liv, där vi tänker, fattar beslut, agerar, skapar och hänger på. En till skillnad – i drömvärlden accepterar jag allt. Det är inget konstigt om en byggnad är större inuti än utanpå, inget konstigt att man kan flyga, inget konstigt att man är i ett rum och sedan är man i ett flygplan, eller att man solar på en strand och så står en dörr i havet och när man öppnar den så är man på sitt kontor.

I den här drömvärlden kan vi hämta inspiration och idéer. Drömvärlden är manifestationens födslovärld. Kaossfären där allt är tillåtet och allt finns. 

Tillåt dig att drömma, och dela dina drömmar med de som är positiva och stöttande för dig. I de äldre kulturerna var drömmar viktiga. Det är något som vi har tappat bort i dagens tekniksamhälle.

Jag hälsar det heliga i dig!
Raphael Mabo
Zen-coach, skribent och inspiratör
 

Raphael Mabo: Jag drömmer om en värld där människan är utan krig

Vattnet har lagt sig stilla efter dagens brus. Den täta molnmassan har spruckit upp. Björkarna står tysta i backen. Endast syrsorna spelar ikväll, i ljuset från den orangeröda solen. Ett par sjöfåglar pratar fåordigt med varandra. 


Allt detta är liv, flödande av liv. En livskraft som pulserar och strömmar genom allting. I stenarna som ligger vid vattnet, i timret som människorna har byggt husen av, i vinden och solen, i fåglarna och haven. 
Detta är magi. Livskraften som ständigt skapar och expanderar livet, i oändlig förändring och rörelse. Inget är stilla och inget är någonsin dött. Titta på stenen i elektronmikroskopet. Det som ser ut och känns som något fast och tungt, är energipartiklar som snurrar omkring. Vi rör aldrig vid något fast och gediget. Det är  energier som möter energier.
Vänder vi blicken inåt så är även vi energier i olika strukturer och former. Kroppen är en behållare och avgränsning för att vi ska kunna uppleva den fysiska världen. Den fysiska världen är som en lekplats där vi utforskar livet. Att leka är att följa sin glädje, lust, fantasi och kreativitet för att förstå mer av världen och livet omkring oss. 

Under utvecklingen och expansionen av den fysiska formvärlden, universum, så har regler och strukturer skapats för energier som gör att universum upprätthåller sig själv i existens och form. Universum är i sig självt också en behållare, en form, för ett väsen som rör sig i en värld bland andra universum-väsen och interagerar med dem.
De solar, planeter, nebulosor och galaxer som detta universum har, är som celler, organ och blodomlopp som håller universum levande. Precis som vi är medvetna och levande delar av universums väsen, så är våra egna organ, celler och blodomlopp medvetna och levande delar av oss.
Bakom, under eller bortom det fysiska, så finns en parallellvärld som brukar kallas för den andliga världen eller verkligheten. Dessa två världar samexisterar och utbyter hela tiden information, energier, mellan sig. Vi kan se dem som polariteter, motsatser till varandra. Nyckelord för den fysiska världen är separation, begränsning och linjäritet, orsak och verkan, struktur och ordning. För den andliga världen gäller enhet, gränslöst, parallellt, cirkulärt och kaos.  

Allting som lever och finns, finns i dessa världar samtidigt. Tillsammans bildar de existensen. Vi rör oss mellan världarna genom medvetandet, genom fokuset i vårt sinne. Medvetandet är en energistruktur som kan uppfatta sig själv och som varken tillhör den fysiska världen eller den andliga. Just genom att medvetandet inte är en produkt av dessa världar, så kan det röra sig mellan dem. 

Och bortom detta, utanför, under eller över, eller längst inuti, så finns ingenting och därmed allting. 
Grunden i människans upplevelse av livet är detta medvetande, som finns bakom/bortom/under vår fysiska kropp. Hjärnan är vårt översättningsorgan mellan medvetandet och den fysiska världen.
Vi människor upplever lycka och sorg, vinst och förlust, smärta och njutning. Det är en värld av otillfredsställelse, lidande och uppoffringar, men också en värld av skönhet, rikedom och salighet. Genom livets resa kastas människan mellan olika sinnestillstånd som kan upplevas stressande och göra oss i längden otillfredsställda och olyckliga.
Det är möjligt att leva på ett annat sätt och förändra livet, genom att förändra vårt förhållningssätt till det, genom att nå vårt inre ljus och låta detta inre ljus skina genom oss och allt det vi gör. Detta inre ljus som är vår aspekt av det gudomliga, vår själs koppling till alla själar och alltings gudomlighet som kan kallas för Gud, eller inte ha ett namn alls om man föredrar det, för våra ord är är ändliga och begränsade och kan omöjligt definiera den oändlighet som livet verkligen är. 

I mitt liv har jag upplevt smärtor och sorg, jag har blivit nerslagen många gånger om. Det började i i förskolan och jag passade inte in, och sedan fortsattte det genom hela min barndom och ungdomsår. Jag fick söka min egen sanning för den kom inte via lärare eller skolans fyrkantighet. Som vuxen har jag fått ta hand om mina sår och mitt karma. Steg för steg har jag omfamnat mer av mig och att stå upp för mina upplevelser, att det jag upplever är min sanning och jag hedrar och gläds över mitt energimedvetande och expansiva verklighet som är lika naturligt och självklart för mig som att andas. Trots skeptikers och massmedias ständiga försök att hamra in att upplevelser sådana som jag har, är bluff och båg och finns inte. Jag har fått höra det så länge. Och jag har mött så mycket rädsla. 

Jag drömmer om en värld som är fri, där vi får tillåtas ha vår personliga upplevelse, där det är okej att uppleva en expansiv verklighet, där vi kan få prata med änglar, naturväsen och känna havet andas, utan att vi utmålas som tillhörande en sekt när vi samlas och delar våra upplevelser. 

Jag drömmer om en värld där kärleken får leva fritt och ut, där vi ger utrymme för varandra och där vi ser och bemöter varandra med vänlighet. 

Jag drömmer om en värld i fred och människor som är utan krig i sig själva.
Min väg till mer inre frid och kärlek, mod och att våga, det är att dela med mig av min resa och det som har hjälpt mig. Det är grunden för min verksamhet och det jag skapar mig en försörjning på. Det är mitt kärleksarbete – labour of love.

Jag hälsar det heliga i dig!
Raphael Mabo
Zen-coach och andlig inspiratör