Raphael Mabo : Ära och helga gudomlighetens ying-yang för inre och yttre fred

Tänk om vi människor upplevde att vi ingår i en större helhet där allting vi gör påverkar alla andra också. Tänk om vi skulle utgå från att vi inte lever isolerade från varandra, och därför samarbeta över nationsgränser där ser alla som människor och som tillsammans hjälper varandra.

Om vi tittar i mänsklighetens tidigaste historia så var människan fredlig, utan krig och där de olika stammarna levde i fred och samförstånd. Jag är medveten om att det finns antropologer som menar att människan alltid har varit våldsam och aggressiv, men detta får allt mer mothugg – det kommer allt mer forskning som visar nya och äldre civilisationer och som skriver om människans tidigaste historia och visar att mänskligheten är äldre än vad som har varit vedertaget, så historien skrivs om genom ny forskning.

Visst kunde det uppstå konflikter, men de tidigaste människorna mördade inte varandra. Mördandet kom långt senare och som en följd av allt mer ägande, ursprungligen genom ägandet av mark och naturens resurser. Idag ser jag det som att vi har avnaturaliserats till sådan grad att vi har teknik för att mörda människor på avstånd, och människan har förlorat kontakten med jorden, förlorat kontakten med sina bröder och systrar och skapat vi och dom och starka nationsgränser och idéer om vissa som bättre och andra som sämre…

Mitt synsätt är att vi har fjärmat oss från naturen och jorden som en helig varelse och väsen att ta hand om och vårda. Och vi har även fjärmat oss från hyllandet och ärande av varandra, av den gudomliga manligheten och den gudomliga kvinnligheten som harmoniserar med varandra och ger varandra lika mycket utrymme och möjligheter och respekt. Att se Guden och Gudinnan i oss själva och i alla andra, även varje man har en inre kvinna som behöver stöd och support av den inre mannen.

Jag tror på balans och harmoni mellan dessa energier, mellan yin och yang, där personliga kvaliteter och egenskaper traditionellt förknippade med kvinnor också omfamnas och äras och hyllas av män inom sig själva. Det är okej för män att vara känsliga, intuitiva, vårdande och ömmande för andra. Att släppa att människor måste vara på vissa sätt bara för att de har en viss könsidentitet. Mer mångfald och omfamnade av människans hela spännvidd av Gud och Gudinnan och i det harmonisera en helhet i oss själva för att harmonisera och manifestera denna helhet i det yttre.

Denna harmonisering ser jag även som ett andligt och spirituellt arbete, en andlig väg framåt för världens harmoni i fred och välstånd. I detta tänker jag mig Jorden som en kvinna – Gaia = jordgudinnan. Miljöförstörelse blir i detta en symbol av kvinnoförtryck som har pågått under århundraden. Förnekandet av Moder Jord som ett yttre förnekande av den inre Gudinnan som finns i oss alla, och detta ser jag som att det började redan med patriarkatets framväxt.

Jag ser miljöförstöringen i en kontext av att vi har slutat att ära och hedra Moder Jord. Mänskligheten som kollektiv har allt mer frånkopplats henne och därmed inte längre tar hänsyn till henne, men ju mer vi tonar in på henne, känner henne, bejakar henne inom oss själva så känner och förstår vi henne i våra hjärtan och våra väsen och ur detta växer en omsorg fram som kan påverka vår vardag där vi tar hänsyn till henne i vårt dagliga leverne.

Raphael Mabo

Annonser