Raphael Mabo : Reflektioner om frid

Jag ser det som att den oändliga själen alltid är frid, det är dess eviga tillstånd och krafttillstånd. Kroppen har känslor, känslor som kommer och känslor som går. Att vara och uppleva ”inre frid”, det menar jag är att ha släppt identifikationen med våra känslor som det som definierar oss – dvs vi är inte våra känslor – och istället uppleva den oändliga själen som det vi verkligen är. Friden är ett varande i själen. 

Det innebär inte att inte ha känslor, utan det innebär att vi inte identifierar oss med dem längre och de kan komma och gå utan att de fastnar i oss. Bakom eller under känslorna finns alltid friden, friden är något vi aldrig kan förlora även om vi i stunden inte skulle uppleva den i medvetandet. Och detta ger en frid som solen lyser över våra känslor, en frid bakom eller under gråten, glädjen, irritationen, sorgen, ledsamheten… en frid som omfamnar och tillåter oss att vara och känna. 

Inuti kroppens och det fysiska livets kaos och utmaningar så finns själens frid. 

Namasté
Jag hälsar gudomligheten i dig.

Annonser